Bröllopsdagen! Nu var den här! Veronica och min numera svägerska Charlotte samt Felicia drog in till Sax & Kam för att piffa upp sig. Jag o lilleman stannade hemma o tog det rätt lugnt. Vi män behöver inte hålla på med så mycket piff o puff för att klä på sig. Speciellt inte vi män som begåvats med flint :-)
Största problemet jag hade var vädret. Skulle det regna? Måste vi kanske vara i kyrkan? Men vi vill ju helst vara i ruinen. Hmm. Så gick mina samtal till vaktmästaren på Selångers församling till. Fick rapport från Tina & Martin att SMHI utlovade en regnfri eftermiddag i Selånger. Till slut bestämde jag mig att det får bli ruinen - det höll på att spricka upp. Kanske var det inte så varmt, men den regnade iaf inte. Gud hör bön.
Tyvärr hade min förkylning blivit värre och jag hade troligen lite feber. Men, lite svårt att sjukanmäla sig en sån här dag. Det var bara att bita ihop och inte tänka på sånt tjafs. Bjöd in en av mina gamla vänner att dela ett glas whiskey med mig, och jag bjöd på makaroner & korv till lunch - en av Walters favoriter.
Strax efter lunch bar det iväg till stan för att knäppa kort med blivande frun och familjen i Knausttrappan... Men bruden var inte där!? Piffandet tog mer tid än väntat, men jag och Walter roade oss på stan finklädda som vi var och det blev också en hel del kort i trappen med bara far o son. Till slut dök brudarna upp och vi kunde ta en hel del fina kort. Jag var stolt som skulle gifta mig med en sådan vacker "brud". Så snygg hon var i sin klänning!
Ceremonin var klockan tre så vi kände att vi hade gått om tid innan dess. Vi övade lite på bröllopsvalsen som vi knappt hunnit med att öva på innan och begav oss sedan iväg till ruinen.
Vad som sedan hände kan jag knappt redogöra. Allt gick så fort. När vi kom fram var vi nästan lite sena. Klockan hade precis passerat 15.00 och vi hörde bröllopsmarschen ljuda. Allt svartnade och allt som vår präst Eva hade sagt till oss under repetitionen var som bortblåst. Kändes som vi sprang in i kyrkan, och lille Walter hängde inte alls med i svängarna och begav sig ut på äventyr utanför ruinen strax efter vi kommit in. Jag kom inte riktigt ihåg hur och var jag skulle stå men Eva är en duktig präst och verkade ha vanan inne så hon gav oss lite hjälp på vägen här o där.... :-)
Erica och Fredrik från Airgarden sjöng o spelade vackert och jag fick en rejäl klump i halsen... och när jag skulle säga de klassiska raderna "Jag Anders, tager .. " så var det nära bristningsgränsen. Det blir så äkta o så helt annorlunda än hur man kan förställa sig det innan.
När ceremonin sedan var slut var det som man kunde slappna av ordentligt. Nu var det bara att gå på fest och sitta snällt. Jag var inte dugg orolig för att det skulle bli några missöden, litade fullt ut på att alla visste vad de skulle göra och de gjorde de! Vi kunde inte ha valt bättre toastmasters, vi kunde inte ha valt bättre mat, ett bättre band, en annan tårta och absolut inte andra gäster! Det blev en fantastisk dag och kväll! Till o med valsen var enligt uppgift "helt ok" :-)
Framöver kvällen blev det karaoke och jag hann väl med någon hårdrocksdänga innan jag och min FRU tog en limousin till Södra Berget för att spendera bröllopsnatten där.. Där möttes vi av en korg med jordgubbar och en flaska champagne och en magnifik utsikt över Sundsvalls stad!
När vi vaknade dagen efter var det som Herr o Fru. Känns fortfarande lite ovant! :-)
Herr Anders Sporrong
måndag, juni 22, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar