torsdag, september 03, 2009

090809, 15:37 Dags att säga farväl

Nu är det dags att säga farväl till alla trogna läsare av min fantastiska blogg. Jag har fått så många vitsord och kvinnor i alla åldrar har mailat mig och frågat chans då det tycker jag verkar vara en sådan fantastiskt romantisk kille. Men jag håller mig trogen
till min fru tills döden skiljer oss åt (och tidsplanen på det är förhoppningsvis en ca 70 år..) Jag är numera lyckligt gift med världens bästa kvinna så sorry alla fans! :-)

Det har varit en mycket "omtumlande", givande och intressant tid, från att få gå runt med hemligheten såå länge utan att i princip inget visste något angående ett stundande giftermål till att - kändes det som - hela världen visste om det. När väl något läkt ut till kvällspressen visade det sig att man fångat upp en stor del av svea rikes befolkning... :-)

Nu har det gått en tid, och vi har varit lyckligt gifta i mer än månad! Vilken skillnad det blev! Eller nja.. Kanske inte ändå. Mer än att vi är kära på nytt. Hela sommaren har vi dessutom varit tillsammans, från midsommar och fram till nu. Imorgon börjar vardagen för oss båda och vi går ut i arbetslivet som Herr och Fru. Där har vi nog den största skillnaden, att vi har fått oss en ny titel (och min fru ett nytt efternamn som hon ännu inte riktigt vant sig vid att skriva.. ) Dessutom känns det härligt och lite märkligt och man kan sitta och vara stolt att man verkligen är äkta makar!

Det har varit en härlig och rolig resa, något att berätta för ens barnbarn att farmor & farfar faktiskt hade ett väldigt speciellt giftermål. Och på ålderns höst kan vi sitta framför en brasa, frugan och jag och läsa dessa bloggar högt för varandra och minnas =) Dessutom fick vi en klockren present på bröllopet - en låda där våra gäster kunde skriva små lappar till oss och posta. På bröllopsdagen om mindre än ett år skall vi öppna lådan och gå igenom allt tillsammans med en flaska vin. Ser fram emot det!

Tack för denna gång - och jag lovar er att för min och min älskade frus del blir det ingen fler gång heller... :-)

/Herr Sporrong

Inga kommentarer: